Mjölkproduktionen
För att anpassa mjölkproduktionen till KRAVs regler byggdes en ny lösdriftsladugård som togs i bruk på våren 1998. Raserna som används är ca hälften av varje SLB och SRB. Dessutom finns två stycken fjällkor och jerseykor. Ladugården består av en varmisolerad, ljus och luftig byggnad med styrd självdragsventilation. Detta ger en bra miljö för djur och djurskötare. Mjölkning sker i ett tandemstall med 3 platser på varje sida. Alfa Lavals Alpro system används vid mjölkningen. Den gamla ladugården används till rekryteringsdjuren. Kalvarna går på halmströbädd och får helmjölk via en kalvamma i 12 veckor. KRAV:s regler innebär bland annat att djuren utfodras med ekologiskt foder till 95% och att alla djur har en egen liggplats i liggbås eller på halmbädd. Kalvarna föds i en särskild kalvningsbox och får dia under de första dagarna.
Utfodring till kor
| Foderslag |
Mängd |
| Havre/korn |
50% |
| Vete |
30% |
| Ärtor/bönor |
20 - 25% |
| Ensilage |
Fri tillgång |
| Hö |
1-2 kg per dag |
Utfodring till mjölkkor:
| Foderslag |
Mängd |
| Havre/korn |
45% |
| Vete/rågvete |
37% |
| Ärtor/bönor |
15% |
| Foderfett |
3% |
| Maximal kraftfodergiva |
9 kg krf blandning + 3 kg EKO-koncentrat |
| Ensilagekonsumtion(11,1 MJ/kg ts) |
Ca 11 kg ts per ko och dag |
Grisproduktion
Från och med våren–99 har vi KRAV-godkända grisar i vår produktion. Vi har ca 50 hektar till förfogande för grisarna och det kommer att behövas eftersom ekologiska grisar skall gå ute hela året. Vi har 36 suggor som går ute och de har tillgång till hyddor för grisning och för kultingarnas första tid.
Eftersom svinproduktionen är en del av skolans och elevernas undervisning så tycker vi att det är viktigt att hitta bra lösningar på svinproduktionen utomhus som gör att eleverna kan få positiva intryck av ekologisk svinproduktion.
Smågrisproduktion
I dagsläget sker smågrisuppfödningen från tidiga våren till hösten utomhus där suggor och smågrisar har tillgång till hyddor att bo i. Grisning sker också i hyddorna. Vid betäckning tas suggorna in till betäckningsavdelningen som vi har i gamla suggstallet. Vintertid bor de inomhus.
Produktionsresultatet är årstidsberoende på så sätt att avvänjningsvikterna är högre på grisar som fötts upp under vår och sommar.
Utfodring
Fri tillgång till foder för digivande suggor och växande smågrisar.
Suggfoder
| Foderslag |
Mängd |
| Korn |
33% |
| Rågvete/vete |
42% |
| Havre |
4 % |
| Ärtor |
5 % |
| EKO-koncentrat |
15% |
| Mineral/E-vitamin |
1% |
Lammproduktion
Rasen som används är Gotlandsfår och Texelbagge. Varje vår lammar de, och när vädret blir varmt, vanligtvis i slutet av april, släpps tackor och lamm ut på grönbete.
Getter
Vi har för närvarande en bock och en get av jämtsk lantras. Dessa har vi för att våra elever skall kunna få lära sig mer om detta djurslag. Till dessa har vi byggt ett gethus med vegtech-tak. Som regel får dessa en kull killingar varje år.
Erfarenheter från KRAV-produktionen
Det är inte så stora förändringar som behöver göras för att starta KRAV-produktion av lamm. Det kräver mest planering och eftertanke är hur man skall ordna bekämpningen av betesparasiter på får och lamm. Den viktigaste åtgärden är att man försöker hålla betena rena från smitta. En annan lika viktig åtgärd är att lammen kommer igång att växa ordentligt innan de stöter på parasitsmittan och att de är i god kondition. För att klara detta tillämpar vi växelvis bete och sambete med nötkreatur.
Träckprov kan tas före lamning. Provet analyseras sedan på förekomsten av parasiter och därefter sker avmaskning om veterinär bedömer att det är nödvändigt.
Vi hade tidigare problem med att uppnå den klassning av lammen som erfordras för att få KRAV-tillägget. Det har till stor del avhjälpts med bättre betesplanering och kraftfodertillskott så fort betestillgången sviktar.