Kravproduktion

Mjölkproduktionen

För att anpassa mjölkproduktionen till KRAVs regler byggdes en ny lösdriftsladugård som togs i bruk på våren 1998. Raserna som används är ca hälften av varje SLB och SRB. Dessutom finns två stycken fjällkor och jerseykor. Ladugården består av en varmisolerad, ljus och luftig byggnad med styrd självdragsventilation. Detta ger en bra miljö för djur och djurskötare. Mjölkning sker i ett tandemstall med 3 platser på varje sida. Alfa Lavals Alpro system används vid mjölkningen. Den gamla ladugården används till rekryteringsdjuren. Kalvarna går på halmströbädd och får helmjölk via en kalvamma i 12 veckor. KRAV:s regler innebär bland annat att djuren utfodras med ekologiskt foder till 95% och att alla djur har en egen liggplats i liggbås eller på halmbädd. Kalvarna föds i en särskild kalvningsbox och får dia under de första dagarna.  

Utfodring till kor

Foderslag Mängd
Havre/korn 50%
Vete 30%
Ärtor/bönor 20 - 25%
Ensilage Fri tillgång
1-2 kg per dag

Utfodring till mjölkkor:

Foderslag Mängd
Havre/korn 45%
Vete/rågvete 37%
Ärtor/bönor 15%
Foderfett 3%
Maximal kraftfodergiva 9 kg krf blandning + 3 kg EKO-koncentrat
Ensilagekonsumtion(11,1 MJ/kg ts) Ca 11 kg ts per ko och dag

 

Från och med våren–99 har vi KRAV-godkända grisar i vår produktion. Vi har ca 50 hektar till förfogande för grisarna och det behövs eftersom ekologiska grisar skall gå ute hela året. Idag har vi ca 40 suggor på skolan. Smågrisarna säljs när de är ca 12 veckor gamla.

Smågrisproduktion

Grundtanken med KRAV-uppfödning av grisar är att alla grisar ska få tillgång till utevistelse. Året runt bor våra sinsuggor (de som är dräktiga) i hyddor ute i en hage. När det är dags för grisning hämtar vi suggorna med traktor och vagn och kör hem dem till skolans svinhus. Där får varje sugga var sin box och att grisa i. I ca två veckor är suggan med sina smågrisar i boxen. Där lär sig elever hantera smågrisarna. Vi har också en perfekt möjlighet att hålla koll på smågrisarna och suggorna så att de inte blir sjuka.

Efter två veckor så släpps suggorna in i en storbox tillsammans med smågrisarna. Här kan upp till åtta suggor och deras smågrisar vistas. I varje storbox finns det en gjuten platta utanför där grisarna äter kraffoder och grovfoder. Inomhus finns massor med halm för grisarna att böka i eller varför inte gömma sig i!

När smågrisarna är sex veckor gamla är det dags för avvänjning. Då får suggorna vandra över till vår galt. Några dagar efter detta blir suggorna brunstiga och de betäcks med antingen semin eller med vår galt. När suggorna har konstaterats dräktiga så får de åka ut till hyddorna igen.

Smågrisarna får vara kvar i storboxen tills de väger ca 22 kg. Då kommer en lastbil och hämtar dem. 

På våren, sommaren och hösten använder vi inte storboxarna till grisarna utan de får då transporteras ut till en hage där de kan böka runt. Bor gör de i hyddor. 

Produktionsresultatet är årstidsberoende på så sätt att avvänjningsvikterna är högre på grisar som fötts upp under vår och sommar.

Utfodring

Fri tillgång till foder för digivande suggor och växande smågrisar.

Suggfoder

Foderslag Mängd
Korn 33%
Rågvete/vete 42%
Havre 4 %
Ärtor 5 %
EKO-koncentrat 15%
Mineral/E-vitamin 1%

 

Lammproduktion

Rasen som används är Gotlandsfår och Texelbagge. Varje vår lammar de, och när vädret blir varmt, vanligtvis i slutet av april, släpps tackor och lamm ut på grönbete.

Getter

Vi har för närvarande en bock och en get av jämtsk lantras. Dessa har vi för att våra elever skall kunna få lära sig mer om detta djurslag. Till dessa har vi byggt ett gethus med vegtech-tak. Som regel får dessa en kull killingar varje år.

Erfarenheter från KRAV-produktionen

Det är inte så stora förändringar som behöver göras för att starta KRAV-produktion av lamm. Det kräver mest planering och eftertanke är hur man skall ordna bekämpningen av betesparasiter på får och lamm. Den viktigaste åtgärden är att man försöker hålla betena rena från smitta. En annan lika viktig åtgärd är att lammen kommer igång att växa ordentligt innan de stöter på parasitsmittan och att de är i god kondition. För att klara detta tillämpar vi växelvis bete och sambete med nötkreatur.

Träckprov kan tas före lamning. Provet analyseras sedan på förekomsten av parasiter och därefter sker avmaskning om veterinär bedömer att det är nödvändigt.

Vi hade tidigare problem med att uppnå den klassning av lammen som erfordras för att få KRAV-tillägget. Det har till stor del avhjälpts med bättre betesplanering och kraftfodertillskott så fort betestillgången sviktar.


Skriv ut sidan >
uiqt|wB|wjqi{5zixxH%vozmoqwv5{m