FAQ - förändringsprocess

Frågor och svar förändringsprocess

Innehållsförteckning

(internlänkad - klicka på önskat område/svar)

1. Varför genomförs förändingar på Naturbruksskolorna?
2. Lägger vi ner program?
3. Varför ny bemanningsplan?
4. Varför utbilda alla till pedagoger?
5. Blir inte det tufft för alla medarbetare?
6. Varför utbilda medarbetare på kansliet?
7. Har upphandlingen gått rätt till?
8. Varför har vi utökat kansliet?
9. Varför har många rektorer slutat?
10. Vilket är huvudmannens ansvar?
11. Vilket är rektorns ansvar på en skola?
12. Vilket är lärarens ansvar på en skola?
13. Varför har några skolor underskott?
14. Varför ska man satsa på NB utbildningar?
15. Hur åtgärdar vi de synpunkter elever som väljer bort oss har haft på verksamheten?
16. Varför informerar inte förvaltningschefen om allt på skolorna?
17. Varför får vi inte information om vad som händer?
18. Vad händer med elever som går en inriktning/utgång som ”läggs ner” på en skola?
19. Får alla elever gå kvar på sin skola?
20. Varför ska vi höja kunskapsresultaten?
21. Varför måste läsårstiderna förändras?
22. Hur hanteras personalärenden?
23. Hur fungerar beslutsgången på en skola?
24. Hur fungerar informationsgången på en skola?
25. Tidplan för förändringsprocessen

 

1. Varför genomförs förändringar på Naturbruksskolorna?

Det finns sex huvudsakliga skäl till det:

1.1 Ekonomin – Skolorna har betydligt färre elever än tidigare på grund av små elevkullar och fallande marknadsandelar (% andel av kullen). För varje elev som läser hos oss får vi en elevpeng från hemkommunen. Färre elever innebär mindre intäkter. Det gör att kostnaderna måste anpassas efter intäkterna. Vi har dels fasta kostnader som byggnader och mark, dessa tar lång tid att påverkan, dels rörliga kostnader som personal, undervisningsmaterial och foder till djuren. De rörliga kostnaderna behöver ständigt anpassas i förhållande till intäkterna.

Till toppen av sidan.

1.2 Elever – Eftersom våra skolor tappar i marknadsandelar (%-andel av kullen) jämfört med andra naturbruksskolor har vi genomfört flera undersökningar där vi intervjuat gymnasiesökande som valt bort oss. Skäl som anges är exempelvis:

  • Skolorna upplevs av de sökande som omoderna både när det gäller pedagogik, anläggningarna, byggnaderna, maskinerna och klassrummen.
  • Näringen är inte tydlig med att skolorna ger rätt kompetens inför framtiden och har, enligt de tillfrågade ungdomarna, synpunkter på lärarna.
  • Skolorna visar inte tydligt nog på möjligheterna efter utbildningen; till jobb, utlandsvistelser eller vidare studier.
  • Internaten upplevs inte av de tillfrågade ungdomarna och deras föräldrar som de trygga positiva miljöer vi vet att de är.
  • Att sökande i vissa fall inte identifierar sig med skolorna och de elever som går där. 

Till toppen av sidan.

1.3 Skollagen och skolförordningarna – Skollagen förändras ständigt och den är vår verksamhets viktigaste styrdokument. Den anger vad utbildningen ska innehålla och vilken kvalitet den ska hålla. Myndigheten Skolinspektionen kontrollerar att varje skola håller sig till skollagen och skolförordningarna. De senaste åren har stora förändringar gjorts som bland annat lägger större ansvar/krav på:

  • Huvudmannen (Naturbruksstyrelsen) för utbildningens kvalitet och att den ständigt utvecklas, att lärare och rektor har rätt kompetens och gör rätt saker och att elevhälsan har tillräcklig omfattning och arbetar rätt enligt lagen,
  • Rektorn att arbeta som pedagogisk ledare dvs att utveckla undervisningen och att se till att alla elever når kunskapsmålen, att det exempelvis finns korrekta individuella studieplaner för varje elev, att alla får den garanterade undervisningen, att alla har ett fungerande schema, att alla elever får det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen,
  • Lärarna anpassar undervisningen i klassrummet efter varje elevs behov och förutsättningar, högre krav på lärarnas formella kompetens för att ha rätt att undervisa och sätta betyg.

Dessutom har gymnasiearbetet införts i årskurs tre. Det ska utgöra ett ”kvitto” på att eleven fått de kunskaper och den kompetens som krävs för att arbeta inom det område som eleven är utbildad för. Det ska därmed genomföras i slutet av utbildningen, dvs under vårterminen i årskurs tre. Särskilt våra lantbruks- och trädgårdsinriktningar är beroende av årstider och säsong. För att kunna erbjuda en utbildning som är förenlig med skollagen behöver därför läsåret planeras så att alla hinner med sitt gymnasiearbete och om det inte blir godkänt direkt, möjlighet att jobba om/vidare så att alla elever kan få en yrkesexamen. Läs mer här.

Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) ska genomföras under läsåret, på en kvalitetssäkrad APL-plats, med en handledare som fått tillräcklig utbildning för att genomföra den utifrån kriterier och kursmål som hämtas från kursplanerna samt bedömas av en lärare. Tidigare har flera skolor genomfört APL:n under elevernas sommarlov, utan besök av lärare. Det är inte ok varken enlig skollagen eller för eleverna. Dels behöver eleverna sitt sommarlov både för att få vara lediga och för att få möjlighet att exempelvis sommarjobba. Dels är APL:n en viktig del av en utbildning som ska motsvara näringens behov och efterfrågan. Den ska vara en del av en eller flera kurser och den ska utgå från givna kursmål och kriterier. Dessa ska utgöra en del av det underlag som läraren bedömer och sätter betyg utifrån. Utifrån det politiska beslutet att samordna läsår och schema (se nedan - internlänk) så behöver vi utgå från de säsongsberoende inriktningarna när vi definierar läsåret.

Skolinspektionen inspekterade samtliga skolor inom Naturbruksförvaltningen hösten 2013 och såg att det fanns många saker som behöver förbättras. Rektorsgruppen hade redan under våren 2013 identifierat ett antal förbättringsområden och gjort en handlingsplan för att komma tillrätta med dessa. Den handlingsplanen var Skolinspektionen nöjd med men konstaterade att den verkligen behöver genomföras. De konstaterade ett antal områden som gäller alla skolor:

a. att kunskapsresultaten behöver bli bättre på alla skolorna

b. att alla skolor måste säkra att alla elever får goda förutsättningar att nå kunskapskraven i alla ämnen

c. att värdegrundsarbetet måste breddas

d. att alla skolor behöver säkerställa att fler elever får förutsättningar att gå vidare till högre studier

e. att det drogförebyggande arbetet måste anpassas till lagtexten.

(Se pressmeddelande från Skolinspektionen). 
De enskilda skolorna fick anmärkningar och/eller förelägganden i varierande grad. Dessa kan du läsa på Skolinspektionens hemsida, eller följa nedanstående länkar:

Dingle - Klicka här
Nuntorp - Klicka här
Strömma - Klicka här
Svenljunga - Klicka här
Sötåsen: Fick inga enskilda anmärkningar eller förelägganden
Uddetorp Klicka här

Till toppen av sidan.

1.4 Näringens behov och efterfrågan – De gröna näringarna genomgår en omfattande strukturomvandling som ställer nya och högre krav på kunskaper och kompetens av framtida medarbetare och företagare. För att stödja denna utveckling måste våra utbildningar utvecklas i takt med näringen. Skolorna har i uppdrag att vara kunskap- och kompetenscentra för näringens tillväxt och utveckling. För att vara dessa centra behöver näringen uppleva att vi verkligen har den kompetens och det arbetssätt de efterfrågar. Eftersom de vill att vi ska göra det så stödjer de vår förändringsprocess. Klicka här (Kommentar av LRF Västra Götalands styrelse om den delvis upprörda situationen i naturbruksutbildningarna i länet).

Till toppen av sidan.

1.5 Politiska beslut – Den folkvalda politikerna tycker att alla våra skolor är viktiga. Våra skolor är samtidigt dyra att driva. När så få elever söker varje inriktning per skola blir det omöjligt att driva alla inriktningar vidare med den kompetensbredd som skollagen kräver och den utrustning, maskiner och de djur som behövs för att erbjuda en aktuell och kvalitativ utbildning. Den tuffa ekonomin gör därför att vi måste göra stora förändringar för att behålla alla skolor och samtidigt erbjuda en högre kvalitet som motsvarar elevernas förväntan, näringens behov, skollagens krav med en ekonomi i balans. Samtidigt som andra landsting/kommuner/friskolor bestämmer sig för att lägga ner skolor har våra politiker bestämt sig för att istället satsa på att alla skolorna ska finnas kvar och bli starkare framöver. För att det ska vara möjligt bestämde de (Regionutvecklingsnämnden respektive Naturbruksstyrelsen) 2013 att:

a. Alla skolor ska ”spetsas” dvs samla kompetensen och resurserna kring två områden per skola. Övriga områden läggs ner på skolan. Se här vilka utbildningar  som utvecklas på respektive skola. Se här vad som låg till grund för bedömningen. Se här vad det innebär för eleverna.

b. Samordna skolornas planering, schema och läsår för att eleverna även i fortsättningen ska ha den valfrihet de har rätt till och tillgång till den bästa tänkbara  utbildningen inom varje område. Det gör att elever kan röra sig mellan skolorna och välja att läsa en kurs eller en del av utbildningen på en annan skola än den skola  de sökt till. Det innebär också att vi tillsammans kan erbjuda alla elever högskolebehörighet och fler kurser som är meriterande för högskolestudier vilket gör att fler  elever framöver kommer att kunna söka till exempelvis SLU:s längre utbildningar (exempelvis agronomutbildningen). Samordningen gör också att vi kan dra nytta av  våra duktiga lärare på fler än en skola och att eleverna alltid kan få tillgång till bästa tänkbara kompetens inom varje område.

c. Samordna marknadsföringen mellan skolorna för att öka och bredda rekryteringen

d. Utöka vårt samarbete med andra utbildningsanordnare och näringen

e. Alla lärare ska vara behöriga, dvs ha en pedagogisk och didaktisk grundutbildning – förutom sin yrkeskompetens - för att höja verksamhetens kunskapsresultat  och säkerställa att alla elever får förutsättningar att nå kunskapsmålen

f. Öka forskning- och försöksverksamhet på skolor

Till toppen av sidan.

1.6 Beslut fattade av tjänstemän – Naturbruksförvaltningen har uppdraget från politiken att driva:

a. Gymnasieutbildning och gymnasiesärskola för ungdomar – en verksamhet som följer terminstider och har ett läsår som definieras av huvudmannen

b. Vuxenutbildning – en verksamhet som ska erbjudas kontinuerligt under året (utan lov) och anpassas i form, tempo, plats etc för att möta deltagarnas behov,  förutsättningar och önskemål

c. Kunskap- och kompetenscentra till stöd för näringens utveckling och tillväxt – ett uppdrag som ska anpassas till när/hur/vad näringen och dess representanter  behöver och efterfrågar det, året om.

För att klara dessa uppdrag gjorde rektorsgruppen (förvaltningschef, rektorer och kansliledning) bedömningen under våren 2013 att lärarnas arbetstider behövde förändras från traditionella ”ferietjänster” med lov till ”vanliga” tjänster (enligt Allmänna Bestämmelser, AB) med semester. Detta är en känslig fråga för många lärare. Många har anpassat sitt liv efter loven och vill kanske inte ändra på det. Det formella beslutet togs efter MBL-förhandlingar med facken av förvaltningschef 4/2 2014.

Den 15/1 2013 diskuterade rektorsgruppen, efter det att en förändringsgrupp arbetat med de utmaningar som förvaltningen stod inför, om skolorna framöver skulle arbeta mot en större samordning och ett större samarbete eller fortsätta utveckla sina egna kulturer. Diskussionen mynnade ut i beslutet att samordna skolorna och att samarbeta. Gruppen beslutade om att ta fram en gemensam vision och gemensamma mål för skolorna i syfte att ena förvaltningen och att höja skolornas resultat och attraktivitet.

Se vidare tidplan vilka beslut som fattats av tjänstemän här.

Till toppen av sidan.

FRÅGOR OCH SVAR

 

2. Lägger vi ner program?

Det gör vi inte! Vi har bara ett av gymnasieskolans 18 program: naturbruksprogrammet. Naturbruksprogrammet har fyra inriktningar: lantbruk, skog, djur och trädgård. Dessa skiljer sig åt med maximalt 1200 poäng av totalt 2500 poäng. Varje inriktning kan ha flera utgångar. Dessa kan skilja sig åt med maximalt 900 poäng, oftast betydligt färre. Vi fortsätter med naturbruksprogrammet på alla våra skolor. Vi koncentrerar däremot utbildningen till två inriktningar eller två utgångar per skola. Det gör vi för att de är så få elever som söker vissa inriktningar att vi inte har råd att ha den kompetensbredd vi behöver ha enligt skollagen och för att ge en utbildning med kvalitet inom alla de inriktningar/utgångar vi haft tidigare på vissa skolor.

Till toppen av sidan. 

 

3. Varför ny bemanningsplan?

Skollagen förändras successivt och idag kräver den att lärare som undervisar i bland annat de gymnasiegemensamma ämnena ska vara legitimerade för att få sätta betyg.

I skollagen kap 2, 13 § anges att: ”Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.”

Skollagen kräver också att vi ska ha tillräckligt med elevstödjande resurser som kurator, SYV, specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, skolläkare etc för att de ska kunna arbeta förebyggande och stödja lärarna i deras arbete och varje elev för att de ska nå kunskapsmålen. Se Skollagen kap 2, 26-30 §.

Eftersom vi har många färre elever nu jämfört med tidigare får vi betydligt mindre intäkter och därför måste vi anpassa personalvolymen efter intäkterna. För att säkerställa att vi har rätt kompetens enligt skollagen samtidigt som vi blir lite färre har vi gjort en kompetens- och bemanningsplan. Den utgör en garanti för att våra elever får tillgång till den kompetens och de resurser som de har rätt till.

Till toppen av sidan.  

 

4. Varför utbilda alla till pedagoger?

För att vi ska kunna höja våra kunskapsresultat behöver vi säkerställa vår egen kompetens. En lärare som har flera pedagogiska verktyg att ta till kan variera sin undervisning för att möta varje enskild elev. Forskning visar att det ger bättre kunskapsresultat. Därför ska alla våra lärare, även yrkeslärarna, ha en pedagogisk och didaktisk utbildning.

Till toppen av sidan.  

 

5. Blir inte det tufft för alla medarbetare?

Det beror på många faktorer hur utbildningen upplevs för var och en. Personer med studievana tycker förmodligen att det är lättare än personer som inte har så stor studievana. Studietakten på utbildningen är 50%. 20% av arbetstiden (beräknad på en heltidstjänst) får disponeras till studier med bibehållen lön. Utbildningen genomförs per distans. Deltagarna har en dag i veckan som de kan disponera för sina studier. Många av uppgifterna i utbildningen har deltagarna också direkt nytta av i sin vardag med eleverna. För många innebär det att de läser stor del av utbildningen på arbetstid. 

Till toppen av sidan.  

 

6. Varför utbilda medarbetare på kansliet?

Som företrädare för huvudmannen ska man säkerställa att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen (se kap 2, 8 §) m.fl. lagar och föreskrifter och att den ständigt utvecklas. För att kunna göra det på ett sätt så att förutsättningarna att nå målen ständigt förbättras behöver man vara uppdaterad och ha rätt kunskap och kompetens. Så för att säkerställa att hela verksamheten – oavsett om man jobbar på huvudmanna-, rektors-, lärar- eller elevvårdsnivå behöver vi alla ha rätt kompetens i att utveckla framgångsrika skolor. Därför behöver även medarbetare på kansliet kompetens i pedagogik och didaktik. Att flera ledare går utbildningen gör också att vi kan dra nytta av utbildningen i vardagen för alla medarbetare som inte går utbildningen – på så vis får många fler nytta av den och den ger en ännu större effekt för våra elever och deras resultat.

Till toppen av sidan.  

 

7. Har upphandlingen gått rätt till?

All upphandling i Västra Götalandsregionen utgår från Lagen om offentlig upphandling (LOU). Den är ganska komplicerad för den som inte arbetar med frågorna dagligen. Därför har regionen en inköpsavdelning som sköter all upphandling. På så vis kan vi säkerställa att upphandlingar går rätt till. 

Till toppen av sidan.  

 

8. Varför har vi utökat kansliet?

Tillsammans i rektorsgruppen konstaterade vi under våren 2013 att rektorerna inte hade förutsättningar att arbeta som pedagogiska ledare, vilket de ska enligt skollagen. Tillsammans bestämde rektorsgruppen att rektorerna behövde ett bättre ekonomistöd i form av ekonomer, ett bättre HR-stöd i form av dels stöd i det personaladministrativa systemet och dels HR-specialister, dels skoladministratörer som arbetar mer koncentrerat med skoladministration och med lite mer avancerade uppgifter. Samtidigt såg vi att vi la ganska mycket resurser på dessa områden på varje skola utan att uppleva att stödet räckte. Därför fattades beslutet att samordna dessa resurser till färre personer men med högre kompetens och större ansvar. 

Sedan tidigare hade gruppen också enats om att marknadsföringen måste vässas och utökas och förvaltningen hade också fått ett politiskt uppdrag att samordna marknadsföringen. Principerna för marknadsföring styrs också av policys i regionen som förvaltningen behövde förhålla sig till.

Sammantaget betjänar nu färre personer flera skolor varför de av praktiska skäl är knutna till kansliet. Totalt sett är det en besparing på dessa funktioner, så att mer resurser kan läggas närmare eleverna.

För några tillkommande uppdrag och projekt som berör samtliga skolor har verksamhetsutvecklare anställts för att inte alla skolor ska behöva lägga egna resurser på detta. Vi skapar på så sätt en effektivare och mer hållbar organisation med högre kompetenskrav på respektive roll och bättre förutsättningar för respektive skola att nå målen.

Till toppen av sidan.  

 

9. Varför har många rektorer slutat?

Naturbruksförvaltningen har sju skolor. Under våren 2013 förhandlades och beslutades en ny ledningsorganisation för att komma tillrätta med många utmaningar i ledarskapet och skolornas strukturer. Trots att skolorna är relativt små (jämfört med kommunala skolor) fanns det många chefer. Chefsuppdraget var otydligt och få hade rätt förutsättningar för sitt chefskap. Många chefer var också osäkra på vilket uppdrag de hade som chef. Skolorna drog dessutom åt olika håll. I vissa fall drog skolorna även åt olika håll inom sig. Vi tog ett beslut att professionalisera chefskapet och skapa bättre förutsättningar/strukturer både för chefer och medarbetare. Chef- och ledarskapet är en profession i sig. Som chef behöver man ha kompetens i att arbeta mål- och resultatorienterat, driva förändringsprocesser, systematiskt arbetsmiljöarbete, systematiskt kvalitetsarbete, genomföra utvecklingssamtal och lönesamtal, arbeta med facklig samverkan, hålla sin ekonomi i balans, jämställdhetsarbete, mångfaldsarbete m.m. m.m.

Många av våra chefer har jobbat i sin roll under många år. I processen att ändra ledningsorganisationen sökte några chefer nya roller. Det är bra. En rektor sökte sig till en annan skola som rektor, en rektor sökte ett pedagogiskt utvecklingsuppdrag för hela förvaltningen och en rektor sökte en administrativ chefsroll. Sedan dess har en rektor sökt en verksamhetsutvecklartjänst för hela förvaltningen. Det betyder att erfarna rektorer som jobbat många år i verksamheten nu bidrar med sin kompetens i förändringsarbetet i nya roller. Det är en stor styrka för hela förvaltningen.

Rektorsuppdraget för våra naturbruksskolor skiljer sig en hel del från andra rektorsuppdrag – som är komplexa och utmanande i sig. På våra naturbruksskolor finns förutom det pedagogiska ledaruppdraget också driftmiljöer av olika slag och internat. Driftmiljöerna ska fungera dygnet om, året om och internaten ska stödja eleverna i deras kunskapsutveckling och erbjuda trygga boendemiljöer. Skolorna har under lång tid fått utvecklas ganska självständigt och utvecklat starka kulturer, på gott och ont.

Nu har lagstiftningen förändrats, politiken beslutat att alla skolor ska harmoniseras och spetsas, ekonomin gör att vi inte har råd att göra allt det vi tidigare gjort och eleverna och näringen vill att vi ska utvecklas för att skolorna ska bli mer attraktiva. Det är ett tufft ledaruppdrag att jobba med att förändra både strategi, organisation och kultur under ekonomisk press i en förändringsovan organisation. Till sitt stöd har cheferna därför förändringsledare. Trots det kan uppdraget bli för tufft eller kännas fel. När man som tjänsteman i en politiskt styrd organisation inte känner att man kan eller vill utföra det uppdrag man fått från de folkvalda får man antingen be om hjälp eller fundera på att göra något annat. Båda delar är helt ok och chefer som vågar kliva av ett uppdrag får man respektera.

Till toppen av sidan.  

 

10. Vilket är huvudmannens ansvar?

Huvudmannen för naturbruksförvaltningen är Naturbruksstyrelsen. Huvudmannens uppdrag regleras i flera lagar. I skollagens 4 kap, 3 § står att: Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Huvudmannen har ansvar för att verksamheten har rätt organisation.

Huvudmannen ska också säkerställa att rektorer och lärare har rätt kompetens och att de känner till och arbetar efter styrdokumenten, dvs skollag, skolförordningarna, läroplan, programmål, kursmål m.m. När det inte fungerar behöver huvudmannen vidta åtgärder. Skolinspektionen följer upp att huvudmannen tar sitt ansvar och ser till att eleverna får den utbildning de har rätt till.

I Västra Götalandsregionen får Naturbruksstyrelsen årligen ett uppdrag från Regionutvecklingsnämnden. Det uppdraget har huvudmannen ansvar för att det blir genomfört. I praktiken är det rektorer och andra chefer som ska säkerställa att verksamheten gör de saker de folkvalda har beslutat – dvs. arbetar i enlighet med uppdraget.

Till toppen av sidan. 



11. Vilket är rektors ansvar på en skola?

Skollagen kan 2, 10 § "Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det handlar exempelvis om vilka ansvarsområden en lärare har, undervisningsgrupper, schema, åtgärdsprogram, disciplinära åtgärder och ledighet. Dessa beslut innefattar ofta myndighetsutövning. Rektor ska också utveckla utbildningen och undervisningen på skolan."

Skollagen kap 2, 9 § ”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektor det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktar sig på de nationella målen. Rektor ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektor har ansvar för skolans resultat.”

Enligt skollagens 2 kap ,11 § får: ”Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.”

Rektors uppdrag styrs dels av skollag, -förordning och läroplan samt övriga lagar som reglerar verksamheten, dels av förvaltningsgemensamma beslut av förvaltningschef, Naturbruksstyrelsen och Regionutvecklingsnämnden (RUN), dels av det uppdrag som RUN årligen ger Naturbruksstyrelsen, dels av VGRs chefskriterier och policys fattade inom funktionsorganisationen i VGR, dels av delegationsordningen och dels av centrala kollektivavtal. Rektor har också i uppdrag att hålla ekonomin på skolan i balans, säkerställa att personalen har rätt kompetens och att eleverna når kunskapsmålen. Rektor är alltså, förutom företrädare för skolans myndighetsutövning och det statliga uppdraget, också VGR:s arbetsgivarrepresentant på plats och den som företräder det uppdrag verksamheten fått, de beslut som fattas av tjänstemän eller politiker på olika nivåer inom organisationen inför medarbetare, elever, föräldrar och externa kontakter samt säkerställer att det sker inom ramarna för det som politiker och högre tjänstemän beslutat.

Till toppen av sidan.  

 

12. Vilket är lärarens ansvar på en skola?

Lärarna ansvarar för undervisningen och att den följer skollagen, läroplanen, programmålen, kursmålen etc. I skollagen Kap 3, 5a § står det: ”Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §.”Varje lärare har alltså ett långtgående ansvar för att anpassa undervisning i klassen/gruppen på ett sätt så att alla elever har förutsättningar att nå målen. För att klara det behöver läraren ha en stor pedagogisk och didaktisk kompetens. Det gäller att kunna möta varje elev på bästa sätt, vilket ställer stora krav på variation i undervisning både när det gäller metoder, miljöer, förhållningssätt, läromedel etc. Det finns naturbegåvade personer som klarar detta på ett utmärkt sätt, men för de flesta krävs det en omfattande pedagogisk och didaktisk utbildning.

Lärare och annan personal på en skola är också tjänstemän som utifrån sin roll ska bidra till att verksamheten som helhet verkligen genomför det uppdrag den har fått från de folkvalda politikerna.

Till toppen av sidan.  

 

13. Varför har några skolor underskott?

Samtidigt som förvaltningen för första gången på flera år har vänt trenden och bibehållt marknadsandelarna vid höstens intag så har inte alla skolor en lika positiv elevutveckling. Det gör att några skolor har tuffa ekonomiska utmaningar samtidigt som andra skolor har svårt att rekrytera den kompetens som krävs.

Till toppen av sidan.  

Dingle

Dingle har, i relation till övriga skolor, tappat flest elever de senaste åren. Det har inneburit mycket tuffa utmaningar för skolan som genomgått flera stora omställningsprocesser för att komma i ekonomisk balans. Elevantalet fortsätter att minska vilket gör att skolan ännu en gång dras med underskott. Politiken har beslutat att alla skolor ska finnas kvar och att alla ska få förutsättningar att profileras och bli starka inför framtiden. Trots det låga elevantalet behöver det finnas tillräcklig kompetensbredd bland personalen för att klara kurserna. Det gör att det är svårt för Dingle att nå en ekonomi i balans just nu. Politiken tycker dock att skolan är viktig och att den ska finnas kvar.

Nuntorp

Nuntorp har, i likhet med Dingle minskat elevantalet de senaste åren och även om tappet minskat har skolan färre elever idag än på mycket länge. Nuntorp driver gymnasiesärskola, både det nationella programmet och det individuella. Det är verksamheter som kräver en mycket hög personaltäthet. Det gör att det är svårt att anpassa personalstyrkan i förhållande till det sjunkande elevantalet dels på grund av särskolan och dels på grund av den kompetensbredd som krävs för att klara kurserna. Det gör det svårt för Nuntorp att nå en ekonomi i balans just nu. Politiken tycker dock att skolan är viktig och att den ska finnas kvar.

Uddetorp

Uddetorp har en relativt bra elevandel och skolan gjorde ett bra intag i år, precis i linje med den preliminära antagningen. Skolan har trots det på kort tid (från slutet av juni till mitten av augusti) gått från en prognos där ekonomin skulle vara i balans vid årsskiftet till en prognos på ett större minusresultat på året.

 

14. Varför ska man satsa på NB utbildningar?

Varför ska man då satsa på Naturbruksutbildningar när det är så få som söker skolorna? Jo, det finns flera skäl till det! De gröna näringarna har ett mycket stort behov av arbetskraft. Alla elever som går naturbruksutbildningarna kan få ett jobb i näringen efter att ha avslutat studierna. De gröna näringarna är verkliga framtidsnäringar. I takt med att utvecklingsländerna börjar behålla sin mat och importera mat själva behöver övriga världen producera mer mat för att ha tillgång till mat. Till 2030 beräknas livsmedelsproduktion behöva öka med 35 %. Västra Götalandsregionen producerar 25 % av den mat vi äter i Sverige idag. För att säkerställa att vi har tillräckligt med mat även i framtiden behöver näringen utvecklas snabbt. Mer mat och andra grödor behöver utvecklas och produceras på ett mer effektivt och hållbart sätt både ekologiskt och ekonomiskt. Samtidigt räknar forskare med att det kommer att bli allt blötare på fälten i perioder och allt torrare under andra. Det ställer stora krav på hur marken brukas, maskinerna som kör på den och både dränering och bevattning. De gröna näringarna utvecklas i en mycket snabb takt. Maskinerna blir mer avancerade och näringen följer forskningsfronten med nya grödor och produktionsformer. De elever som går på Naturbruksförvaltningens skolor är framtidens landsbygdsföretagare och medarbetare. De ska se till att vi har tillgång till tillräckligt med väl producerad mat som gör oss friska och som producerats på ett hållbart sätt av en företagare som kan leva på och utveckla sin gård i framtiden. För att lyckas med det behöver vi utveckla våra skolor och säkerställa att tillräckligt många elever vill gå på dem – för varenda elev som vill jobba inom de gröna näringarna kommer att behövas.

Till toppen av sidan.  

 

15. Hur åtgärdar vi de synpunkter elever som väljer bort oss har haft på verksamheten?

Pedagogik
Elever som väljer bort oss har haft synpunkter på vår pedagogik. Många jämför med sin grundskola och den pedagogik som används där.

På alla våra skolor har vi fantastiska anläggningar med anpassade byggnader, djur, mark och maskiner för de utbildningar vi erbjuder. Det gör att vi kan arbeta ämnesintegrerat, dvs blanda teoretiska och praktiska moment för att skapa mening i skolarbetet. Detta har vi kanske inte visat så tydligt när vi har haft öppna hus och besöksdagar. För att ytterligare förstärka detta arbetssätt delar nu alla våra yrkeslärare på skötseln av djur och anläggningar.

Våra anläggningar 
Samtliga skolor kommer att renoveras, och vi kommer att modernisera klassrum, lärmiljöer och internaten. Vi kommer också att förbättra skolornas tillgänglighet genom att skapa tydligare entréer, förbättra mötesplatser och uppehållsrum samt handikappanpassa lokalerna.

Maskiner
För att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar och tillgång till ny teknik satsar vi på att i samverkan med leverantörer kunna erbjuda moderna och ändamålsenliga maskiner i utbildningarna. Vi utvecklar också simulatorer tillsammans med företag som levererar våra maskiner för att ge eleverna större möjlighet till att lära sig handhavande och för mängdträning.

Klassrum
I marknadsundersökningar har elever tryckt på hur viktigt det är att vi har lokaler som upplevs som fräscha och fina. Vi renoverar nu löpande några klassrum på varje skola åt gången, för att skapa trevliga och fräscha lärmiljöer. Möbleringen i de renoverade lärmiljöerna är enhetlig mellan skolorna och är gjord för att lättare kunna möta olika lärstilar.

Till toppen av sidan.  

 

16. Varför informerar inte förvaltningschefen om allt på skolorna?

På alla skolor finns en rektor som är förvaltningschefens och politikens ställföreträdare på skolan. Rektor har ansvar för att informera på sin skola. Rektor informerar främst lärare och annan personal Det är också rektor som ansvarar för den lokala samverkan med facken. Det är i första hand lärarna eller mentorerna som informerar eleverna på klassråd, klasstimme eller mentorstid. Det är alltså rektorn som har i uppdrag och ansvar för att informera och skapa inflytande och delaktighet på skolan. Under förändringsprocessen har det trots det skickats ut några brev ställda till vårdnadshavare och elever. De har gått ut till alla elever och deras hem.  Förvaltningschefens huvudsakliga uppdrag är att stödja politikerna i deras arbete. När cheferna ber om hjälp i sitt ledarskap försöker förvaltningschefen däremot prioritera att finnas med jämte cheferna på skolorna.

Till toppen av sidan.  

 

17. Varför får vi inte information om vad som händer?

Det finns säkert många svar på den frågan och det beror naturligtvis på vad du vill veta. Under de delar av processen som handlar om att förhandla med facken om medarbetare så beslutar arbetsgivare och fack tillsammans om vad som går att säga, vad som inte går att säga och när det är ok att informera. Handlar det om personalfrågor ska information inte alltid gå vidare till andra grupper än de som är berörda. För cheferna har detta ibland varit knepigt. De kan och får inte säga saker som håller på att förhandlas, även om de vet. Då kan det ibland vara bra att säga att ”jag vet lika lite som ni”.

När det gäller uppdraget att spetsa skolorna har det uppdraget varit klart i ett år. Det uppdraget ska genomföras under en period av totalt tre år, av vilka ett drygt år gått. Personalomställningen sker nu successivt efter vad som är förhandlat i kompetens- och bemanningsplanen.

När det gäller läsårstider har principerna för detta varit klart i ca ett och ett halvt år. Skolledarna har ett ansvar för att samverka kring dessa på sin skola. Beslut fattas dock av huvudmannen.

Personalen har under hela förhandlingsprocessen (december 2013-juni 2014) fått veckobrev med information vad som händer med en FAQ där de frågor som ställs besvarats. De har också samlats på måndagsförmiddagarna för att få muntlig information av sin chef. Att man får information behöver inte betyda att man vill förändra eller gillar förändringen.

Information till elever ska i de flesta fall ges av elevens mentor eller lärare på mentorstid/klasstid eller liknande. Alla som arbetar på en skola ska bidra på bästa sätt till att de uppdrag de folkvalda ger verksamheten genomförs på det sätt politikerna menade. Att försöka få elever att driva sina frågor är därför inte alls ok. Eleverna är skälet till att vi alla arbetar i verksamheten och det är våra folkvalda som i form av lagar och uppdrag bestämmer hur vi ska göra det. De som arbetar på en skola får prata med sin chef om de tycker det är svårt att genomföra sitt uppdrag eller driva sina frågor via sitt fackförbund. Facklig samverkan sker både på varje skola och för förvaltningen som helhet.

Nu lägger vi ut all information om processen på vår hemsida så kan alla som vill läsa sig till det som hänt.

Till toppen av sidan.  

 

18. Vad händer med elever som går en inriktning/utgång som ”läggs ner” på en skola?

Alla elever kommer att få ta studenten inom naturbruksförvaltningen. Vägen dit kommer att kunna se olika ut för olika elever. Det kommer att bli individuella lösningar utifrån vad som fungerar bäst för varje elev och dess vårdnadshavare. För någon kan bästa lösningen vara att läsa en kurs eller flera på en annan skola, för någon kanske någon kurs via distans är bästa lösningen, för någon kan en utökad APL vara bäst och för andra kommer kurser att stuvas om så att de flesta kurser kan läsas på skolan. Det finns fler varianter. Det viktiga är att det blir en bra lösning för varje elev och att den görs upp tillsammans med vårdnadshavare och respektive rektor. Fråga din SYV om du vill ha hjälp att se vilka möjligheter som finns. 

Till toppen av sidan.  

 

19. Får alla elever gå kvar på sin skola?

Se svaret ovan.

Till toppen av sidan.  

 

20. Varför ska vi höja kunskapsresultaten?

Skollagen kap 3, 3 § "Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling." Lag (2014:458). 

Alla elever som tas in på naturbruksprogrammet hos oss är behöriga till gymnasiet. När eleverna gått tre år hos oss är inte alla behöriga för högskolan och alla får inte en yrkesexamen. Resultatet varierar mellan skolorna men snittet för hela förvaltningen var i år att 68 % av eleverna får en gymnasieexamen. Det är inte tillräckligt bra. Vi är inte nöjda förrän alla tar en gymnasieexamen. Därför måste vi höja våra kunskapsresultat.

För att kunna läsa vidare på högskolan behöver eleven dels vara behörig till högskolestudier och dels ha så höga betyg att hon eller han kan kon konkurrera om platserna på programmet. För att komma in på många utbildningar behöver eleven också läst speciella kurser för att vara behöriga eller meritkurser för att få tillräckligt med poäng för att komma in. Därför räcker det inte med att alla elever bara blir godkända. Vi måste sträva efter att varje elev når sin fulla potential hos oss och får så bra betyg som bara är möjligt. Tack vare att vi nu samverkar mer mellan skolorna kan vi också erbjuda fler kurser och meritkurserna så att alla elever kan bli behöriga för och kan konkurrera om platserna på exempelvis SLU:s längre utbildningar.

Förutom det nationella programmet kan elever läsa ett programinriktat individuellt val (PRIV) eller yrkesintroduktion. För elever som läser PRIV är målet att de ska bli behöriga för det nationella programmet. Det blir många. När eleven är behörig för programmet tas de in där. För elever som läser yrkesintroduktion görs en individuell plan för hur eleven på bästa sätt ska nå sina mål vilket ofta är ett arbete inom de gröna näringarna. Det lyckas vi också bra med.

Till toppen av sidan.  

 

21. Varför måste läsårstiderna förändras?

Vi måste dels följa skollagen och dels har våra politiker beslutat att vi ska samordna och harmonisera skolornas läsår och schema. Det gör vi för att kunna ha kvar alla skolor och samtidigt erbjuda rätt lärarkompetens i alla kurser, ge alla elever möjlighet att läsa de kurser de behöver för att gå vidare till högskolan och erbjuda de meritkurser många elever behöver för att kunna konkurrera om platser på högskola och universitet. Vi har också i uppdrag att arbeta med vuxenutbildning och att vara kunskap- och kompetenscentra till stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. 

Läsåret behöver anpassas till våra olika inriktningar som har lite olika förutsättningar när det gäller säsong. Vi måste säkerställa att vi har lärare för vuxenutbildningen och kompetenscentrauppdraget oavsett när det efterfrågas. Dessutom måste vi säkerställa att våra medarbetare får bra förutsättningar för semester och att eleverna får möjlighet till sommarlov.

I den nya skollagen har gymnasiearbetet införts. Det ska utgöra ett ”kvitto” på att eleven fått de kunskaper och den kompetens som krävs för att arbeta inom det område som eleven är utbildad för. Det ska därmed genomföras i slutet av utbildningen, dvs under vårterminen i årskurs tre. Särskilt våra lantbruks- och trädgårdsinriktningar är beroende av årstider och säsong. För att kunna erbjuda en utbildning som är förenlig med skollagen behöver därför läsåret planeras så att alla hinner med sitt gymnasiearbete och om det inte blir godkänt direkt, möjlighet att jobba om/vidare så att alla elever kan få en yrkesexamen. Läs mer här.

Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) ska genomföras under läsåret, på en kvalitetssäkrad APL-plats, med en handledare som fått tillräcklig utbildning för att genomföra den utifrån kriterier och kursmål som hämtas från kursplanerna samt bedömas av en lärare. Tidigare har flera skolor genomfört APL:n under elevernas sommarlov, utan besök av lärare. Det är inte ok varken enlig skollagen eller för eleverna. Dels behöver eleverna sitt sommarlov både för att få vara lediga och för att få möjlighet att exempelvis sommarjobba. Dels är APL:n en viktig del av en utbildning som ska motsvara näringens behov och efterfrågan. Den ska vara en del av en eller flera kurser och den ska utgå från givna kursmål och kriterier. Dessa ska utgöra en del av det underlag som läraren bedömer och sätter betyg utifrån. Utifrån det politiska beslutet att samordna läsår och schema behöver vi utgå från de säsongsberoende inriktningarna när vi definierar läsåret.

Vuxenutbildningen ska enligt skollag och förordning bedrivas kontinuerligt under året och vara flexibel i tid, plats, form och tempo. Skälet till detta är att de studerande ska kunna kombinera studier med andra aktiviteter i livet. Särskilt inom de gröna näringarna, där yrkesbytare är viktiga för näringen, måste det vara möjligt att läsa parallellt med exempelvis föräldraledighet, arbete och andra studier. Vi måste därför ha en större flexibilitet under året.

Eftersom våra skolor är små har vi ofta bara en eller två lärare med samma kompetens. I flera fall delar skolorna på en person som jobbar mot två eller tre skolor. För att kunna arbeta på ett bra sätt med alla medarbetares kompetensutveckling, det systematiska kvalitetsarbetet och för att alla ska få träffa kollegor från andra skolor behöver vi har tillfällen under läsåret då det är möjligt att träffas. Denna typ av samverkan och kompetensutveckling är nödvändig för att vi ska kunna erbjuda de kunskaper och den kompetens som krävs för att vi ska erbjuda rätt utbildning både för näringens behov och för elevernas behov.

Till toppen av sidan.  

 

22. Hur hanteras personalärenden?

Det kan skilja lite beroende på vad det handlar om. Rent generellt gäller arbetsrätten på samma sätt för chefer och för medarbetare. Chefer har dock uppdraget att vara arbetsgivarrepresentant på plats och chefen är också ansvarig för att rätt saker görs på arbetsplatsen i vårt fall utifrån lagstiftningen och det uppdrag som de folkvalda ger förvaltningen och att verksamheten utvecklas på det sätt och når de mål som är beslutade. Uppfyller man inte detta kan man inte vara chef/arbetsgivarrepresentant.

Oavsett skäl förs det samtal med den berörda och är denna fackligt ansluten är facket med om den anställda vill det. Från arbetsgivarsidan är man också alltid med två personer – mycket för att det ska finnas fler som har hört det som sagts och att allt verkligen ska gå rätt till. Beroende på typen av ärende är det vanligt med en serie av samtal där de första inriktas på att medarbetaren, eller chefen om det handlar om en chef, får erbjudande om stöd för att komma tillrätta med problemen. Det förekommer ofta olika typer av varningar.

Till toppen av sidan.  

 

23. Hur fungerar beslutsgången på en skola?


Till toppen av sidan. 

24. Hur fungerar informationsgången på en skola?

 

Till toppen av sidan. 

25. Tidplan för förändringsprocessen

2012  Förändringsgrupp bestående av rektorer och kanslipersonal arbetar med de utmaningar förvaltningen står inför i form av minskat elevantal och kvalitetsutmaningar

2012-09  Regionutvecklingsnämnden (RUN) ger Naturbruksstyrelsen (NS) i uppdrag att utreda relevanta framtidsfrågor för förvaltningen

2013-01-15  Rektorsgruppen beslutar att skolorna ska samordnas och utveckla att närmare samarbete med en gemensam vision och gemensamma mål

2013-01-24  Presidiemöte mellan RUN och NS där utredningsuppdraget definieras till fyra spår: fortsätta som tidigare (BAS-spåret), lägga ner en skola (blir den 31/1 Dinglespåret), slå ihop skolorna två och två (klusterspåret), anpassa och spetsa skolorna  (spetsspåret).

2013-01-31  NS tar emot utredningsuppdraget och förtydligar att en nedläggning av Dingle ska utredas särskilt.

2013-02  Rektorsgruppen, kansliet och personal på skolorna arbetar med att sammanställa material för att utreda nuläget och BAS-spåret. En extern utredare får i uppdrag att utreda Dinglespåret och att se på förvaltningens behov av utveckling utifrån ett ”utifrånperspektiv”.

2013-02-25  Rektorsgruppen definierar förvaltningens huvudprocess, de viktigaste stödprocesserna och förvaltningens ledningsprocesser.

2013-02-26  En grupp på 56 personer bestående av samtliga skolors ledningsgrupper, kansliet och de fackliga representanterna arbetar fram den gemensamma visionen och de gemensamma målen.

2013-03-14  Redovisning av förvaltningens måluppfyllelse till Regionsstyrelsen

2013-03-15  Visionen fastställs av rektorsgruppen. Rektorsgruppen diskuterar vilket stöd cheferna behöver inför förändringsprocessen. Det leder till att process- och samtalsledare från regionservice anlitas.

2013-04-02  Utredningens diskuteras i ett presidiemöte mellan RUN och NS.

2013-04-15  Rektorsmöte då spetsspåret utreds och definieras

2013-04-19  Rektorsmöte då klusterspåret utreds och definieras

2013-04-23  Rektorsmöte då ny ledningsorganisation utreds och beslut tas om att driva frågan om semestertjänster för alla lärare

2013-04-25  NS tar beslut om att skolorna ska harmonisera sitt läsår och sitt schema inför läsåret 2014-2015.

2013-04-30  Rektorsmöte då ny ledningsorganisation och vilka stödresurser som ska finnas kring rektorerna beslutas. Beslut tas om nytt ekonomstöd, utökat HR-stöd, hur skoladministrationen ska fungera och vilka kompetenskrav som ska ställas, om  administrativa chefer samt om samordnad, utökad marknadsföring samt vilken roll och kompetenser kansliet ska ha till stöd för skolorna. Principer för nya läsårstider och gemensamt schema diskuteras. Arbetsgrupp tillsätts.

2013-05-08  NS godkänner utredningen inför leverans till RUN.

2013-05-10  Facklig information om utredningen samt MBL § 19 om ny ledningsorganisation. RUN får utredningen.

2013-05-20—21 Rektorsmöte då de gemensamma målen, tidplan för förändringsarbetet, genomförande av målgruppsanalyser samt vilka stödresurser för att genomföra processen beslutas. Principer för nya läsårstider och gemensamt schema diskuteras vidare.  Beslut att genomföra processen med omorganisation och ny bemanningsplan gemensamt i förvaltningsrådet.

2013-05-25  Ägarutskottet, RUN:s och NS:s presidium diskuterar utredningen.

2013-05-30  NS tar beslut om att Sparresäter i fortsättningen inte utgör en egen skola utan blir en utbildningsenhet knuten till Uddetorp.

2013-06-04  Rektorsmöte då beslut tas om ny arbetslagsorganisation, arbetslagsledarrollen samt ny vuxorganisation. Facken gör en risk- och konsekvensanalys av nya ledningsorganisationen.

2013-06-05  Presidieträff RUN och NS kring utredningen och dess spår.

2013-06-19  Rektorsträff då kompletterande beslut kring tidplan tas.

2013-06-20  RUN diskuterar utredningen

2013-07-05  Facklig MBL § 11 kring ledningsorganisationen.

2013-08-08—09 Chefsträff (rektorer, administrativa chefer samt kansliledning) kring ny kompetens- och bemanningsplan, kompetenskrav för olika befattningar, framtiden för instruktörsrollerna och elevassistenterna diskuteras. Beslut om tidplan för kompetens- och bemanningsprocessen tas.

2013-08-27  Presidieöverläggningar mellan RUN och NS kring spetsspåret, ekonomin och uppdraget inför 2014.

2013-09-04—05 Chefsträff kring nya uppdraget från RUN, kompetens- och bemanningsprocessen med stöd av förändringsledare. Beslut om kartläggningssamtal av alla medarbetare.

2013-09-17  Värdegrundsdag med all personal och alla elever då nya kärnvärden beslutades av rektorsgruppen.

2013-09-18  NS diskuterar nya uppdraget och hur det ska tas emot.

2013-09-27  Skolinspektionen träffar NS presidium och rektorerna inför sin tillsyn av verksamheten.

2013-10-16—17 Chefsgrupp kring ny värdegrundsplattform, kompetens- och bemanningsplan samt om handlingsplan för Excellenta skolor 2016 som beslutas ges till Skolinspektionen inför besöket. Nytt läsår och principer för nytt schema diskuteras.

2013-10-23  Facklig samverkan kompetens- och bemanningsplan

2013-10-28  Chefsgrupp kring byggprocesser på skolorna och kompetens- och bemanningsplan. en

2013-11-08  Chefsgrupp ang kompetens- och bemanningsplan.

2013-11-13  Risk- och konsekvensanalys med MBL-gruppen kring ny kompetens- och bemanningsplan.

2013-11-21  Facklig samverkan fortsätter

2013-11-26—27 Chefsgrupp kring upphandling av utbildning, kompetens- och bemanningsplanen samt resultat av medarbetarenkäten diskuteras. Diskussion kring byggprocesserna och nytt systematiskt kvalitetsarbete. Beslut bemanningsplan.

2013-11-27  Facken får kompetens- och bemanningsplanen för skolorna

2013-12-05  Förvaltnings- och MBL-grupp

2013-12-11  Risk- och konsekvensanalys lärarfacken ang semestertjänster

2013-12-17  Chefsgrupp beslut om systematiskt kvalitetsarbete.

2014-01-14  Möte med lärarfacken i Göteborg ang semestertjänster

2014-01-17  Chefsmöte då alla fick i uppdrag att arbeta fram plan för information, delaktighet och förankring på respektive skola.

2014-01-28  Beslut Skolinspektionen:

-Höj resultaten
-Genomför det systematiska kvalitetsarbetet
-Genomför huvudmannens plan på förändringar

2014-01-29  Facklig samverkan om intresseanmälningarna för icke pedagogtjänster i bemanningsplanen. Samverkan om att annonsera de de tjänster som inte fått några intresseanmälningar externt, att bemanningsplanen skulle förhandlas i MBL-gruppen och  inte lokalt på skolorna samt om förändrat chefsuppdrag för ekonomi och HR-chefer.

2014-02-04  Ensidigt arbetsgivarbeslut ang semestertjänster.

2014-03-05  MBL-grupp i syfte att ge fackliga organisationerna en möjlighet till att ställa frågor kring intressebilden på pedagogtjänsterna.

2014-03-10  MBL §19 information angående anställningsstoppet för förvaltningen

2014-03-27  MBL §19 om att alla tjänster i bemanningsplanen ska omfattas av AB med semesterbestämmelser enligt § 27, arbetsgivarens förslag till bemanning, förutsättningarna för medarbetare som ska läsa den upphandlade utbildningen på HLK i Jönköping.

2014-04-16  MBL §11 om att alla tjänster i bemanningsplanen ska omfattas av AB med semesterbestämmelser enligt § 27, arbetsgivarens förslag till bemanning, förutsättningarna för medarbetare som ska läsa den upphandlade utbildningen på HLK i  Jönköping för hälften av skolorna.

2014-04-29  MBL §11 om att alla tjänster i bemanningsplanen ska omfattas av AB med semesterbestämmelser enligt § 27, arbetsgivarens förslag till bemanning, förutsättningarna för medarbetare som ska läsa den upphandlade utbildningen på HLK i  Jönköping för hälften av skolorna.

2014-05-22  Förvaltningsråd och MBL utvärdering av risk- och konsekvensanalys från förändrad ledningsorganisation.


Till toppen av sidan. 

 

uiqt|wB&kpzq{|qiv5%vit{iuqlq{H%vozmoqwv5{mkpzq{|qiv5%vit{iuqlq{H%vozmoqwv5{muiqt|wBkpzq{|qiv5%vit{iuqlq{H%vozmoqwv5{mkpzq{|qiv5%vit{iuqlq{H%vozmoqwv5{muiqt|wBvi|}zjz}s{siv{tqm|H%vozmoqwv5{m Hvi|}zjz}s5v}