Islandshästnäringen - en bransch på uppgång

Islandshästar är idag Sveriges näst mest populära ridhästras och allt fler får upp ögonen för den robusta och kraftfulla hästen med de två ”extra växlarna”. Stora satsningar på näringen görs både nationellt och regionalt, bland annat på Axevalla hästcentrum, där det från våren 2017 finns både en oval- och en rakbana för islandshästträning- och tävlingar.

Islandshästar har funnits i Sverige sedan slutet av 1960-talet och idag finns det cirka 30 000 registrerade hästar i landet. Det innebär att islandshästen är Sveriges andra största ridhästras efter svensk varmblodig ridhäst. I takt med rasens ökande popularitet under 80- och 90-talet, och frånvaro av islandshästar på de kommunala ridskolorna, startade många islandshästföretag. Merparten av dem inriktade sig på turridning och långritter i vildmarken, något som få företag erbjöd på den tiden, med påföljd att islandshästen fångade många som ville börja med häst på annan plats än den lokala ridskolan. Suget efter mer kunskap om hur man rider fler gångarter än de vanliga tre ledde till att det startades privata ridskolor med islandshäst. I landet finns det runt 400 ridskolor/turverksamheter med islandshäst av varierande storlek. De är ofta typiska exempel på småskalig verksamhet som gynnar besöksnäringen på landsbygden, ofta drivna av kvinnor.

Utmaningar
För företagare med gård och djur innebär ofta arbetet många arbetstimmar och inte så god lönsamhet i relation till arbetad tid. Trots att det är vanligt att islandshästar hålls i så kallad lösdrift går det åt mycket tid åt skötsel och andra utmaningar kring miljö och utfodring. Många företag har flera ben att stå på. Man kanske bedriver ridskola med ridläger och weekendkurser, eller inackordering, landsbygdsboende med matupplevelser, hovslageri och inte minst turridning.
– Hästnäringens företagare behöver bli bättre på att ta betalt. Kalkylerna behöver bli mer företagsmässiga och hästföretagare behöver räkna på olika tekniska system som skapar en bättre ergonomi och en bättre lönsamhet, säger Kristina Athlei, förvaltningschef på Naturbruksförvaltningen i Västra Götaland.

Ljus framtid för näringen
Åse Ericson i Falköping är en av islandshästnäringens främsta personligheter och har arbetat både ideellt och som anställd i Svenska Islandshästförbundet (SIF) i många år. Hon har bland annat skrivit en bok om islandshästar tillsammans med veterinären Rebecka Frey och domaren Lena Lennartsson. Hon arbetar också deltid som lärare på hästföretagarutbildningar på Biologiska Yrkeshögskolan (BYS) i Skara sedan många år. Åse blev frälst i rasen redan för snart 40 år sedan.
– Det är arbetsamma, intelligenta och robusta hästar som, om de hanteras på rätt sätt, är väldigt följsamma och roliga att vara med och rida på tack vare alla sina gångarter och sin energi. Det är mycket häst i litet format, vilket gör att vuxna och barn kan dela intresset i en familj. För de tävlingsintresserade finns det många olika slags tävlingar för islandshästar, allt från lokala trailtävlingar, TREC (Teknik och orientering till häst) och gångartstävlingar till Nordiska Mästerskap och VM med 18 deltagande länder, berättar hon.
Åse är själv islandshästentreprenör med dryga 40-talet inackorderade hästar på gården i Falköping. Tolv av dem är hennes egna och de används i verksamheten på något sätt eller utbildas inför försäljning. Merparten av kunderna bor mer än 15 mil från gården och skickar sina unghästar på uppväxt i flock på hennes gård, en kultur som är vanlig i islandshästvärlden då man anser flocken och rörelse i terräng är avgörande för hästens uppfostran och fysiska tillväxt. Även hon tror att islandshästnäringens största utmaning ligger i att kunna ta betalt:
– Det är en utmaning att driva lönsamma hästföretag, att kunna ta betalt för all den arbetstid man lägger ner, utöver alla faktiska kostnader man har för att driva företag och hålla gård. Dessutom finns en del svart näring, osund konkurrens som man inte ska försöka konkurrera med som företagare. Satsa på de kunder som vill betala för professionella tjänster – det är bra att företagare betalar skatter och får pension och sjuklön som alla andra, säger hon.

Behövs specialkompetens
För att kunna utbilda islandshästar och jobba som islandshästridlärare, krävs specialkompetens.
– En del av kunskapen runt häst är densamma oavsett om du arbetar med trav- eller ridhästar. Men det finns specialdelar som du inte kan lära dig på annat vis än att hålla med just den nisch du vill vara bra på. Efterfrågan på välutbildade och psykiskt stabila hästar är stor och det köps och säljs mycket häst just nu, efter en tid av stiltje, berättar Åse.
Islandshästaveln ökar igen och i Skara har det fått särskilt uppsving då avelskansliet för islandshäst förlagts till Svenska Hästavelsförbundets lokaler på lantbruksuniversitetet i Skara. På BYS i Skara har man just examinerat elva personer som läst till ridlärare för islandshäst inom programmet ridsportentreprenör, i samverkan med Svenska Islandshästförbundet.
– Det är inte bara bättre utbildade människor och verksamheter som behövs för att näringen ska fortsätta växa. Även fler anläggningar för träning och tävling av islandshästar gynnar intresset och tillväxten i sporten, säger Åse.

Ny islandshästbana
Våren 2017 invigdes den nya tävlingsbanan för islandshästar på Axevalla travbana. Innanför travbanan finns nu en 250 meters ovalbana för sportgrenar och en 300 metersbana för gaedingakeppni samt nästan 250 meter långa rakbana som används för ridning i flygande pass och ökad tölt i gaedingagrenar. Idén uppstod först inom ramen för arbetet med events i Skara Hästland (Skara kommun, Skaraortens ryttarförening och Västergötlands travsällskap).
Islandshästföreningen Frigg i Skaraborg är en av medlemmarna i Skara Hästland och med sina dryga 200 medlemmar och ingen fast plats att vara på är bananläggningen mycket efterlängtad.
– Vi har engagerade funktionärer som vill hjälpa till och många egna tävlande. Med det geografiska läget tror vi på många tillresande. Idag är närmaste ”riktiga” tävlingsanläggningar i Göteborg och Eskilstuna. Logistiken på travbanorna är också fantastiskt bra då det finns gästboxar, parkering, toaletter, mat med mera, berättar Åse, som är styrelsemedlem i Frigg samt sitter i föreningens tävlingskommitté.
Frigg kommer arrangera minst tre tävlingar per år, med minst en i samverkan med distriktet. Islandshästryttare kan också köpa kort till banan och de privata träningarna har redan satt igång.
– Banan skapar nya möjligheter för islandshästnäringen i regionen, vilket vi är väldigt glada för, avslutar Åse.

Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:31